Jag vet ej om fullare fröjd står att nå
än när läpparna skälva av gråt
om vi nånsin leva så gränslöst som då
när pannan av ångest är våt
och ingen kom så hel och ren
till lyckans vardagssal
som den som var med sig själv allen
en natt i skakande kval
Dan Andersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar