Husmus

Nu har jag gått runt i lägenheten och tittat lite, stannat till för att borsta bort lite smulor från diskbänken, gjort en slentriankaffe (nespresso, styrka 12 - endast i limited edition, görgött). Och så tänkte jag kanske kunde blogga om nåt. Och så fick jag syn på våran husmus. Bingo! Den kan jag skriva om. Och nu sitter jag här igen.

Vi hade bott i lägenheten i några dagar, jag var ensam hemma och gick runt och insöp min nya miljö. Sen fick jag syn på ovan, och jag skrek lika högt och vasst som om jag hade sett en mus krypa fram ur vår tegelvägg ovanför köksbänken. Jag är väl egentligen inte rädd för råttor och möss men de frambringar en sån där primitiv obehagskänsla inuti mig så att man inte kan hjälpa att man måste gallskrika. Iallafall så såg jag snart att det inte var en riktig mus och lugnade ner mig. Detta har nu blivit våran husmus och vi kallar den Gitze efter kvinnan som bodde här innan oss. Hon måste haft kul den där Gitze när hon bestämde sig för att lämna kvar en låtsasmus i väggen, säkerligen för att försöka skrämma lägenhetens nya invånare. Kul gjort tycker jag.

Bäckis frågade mig en gång om jag brukade skapa inlägg endast för bloggandets skull, typ om jag gick runt och funderade på vad nästa blogginlägg skulle handla om. Jag svarade nej, jag skriver alltid endast om sånt som jag har på hjärtat, om jag har något som jag vill uttrycka (även om det inte alltid är nåt kul eller viktigt), och inte tvinga fram blogginlägg bara för att jag ska få till ett inlägg. Men den här gången Bäckan = Detta är ett inlägg för bloggandes skull! För att jag verkligen inte har något annat för mig.

Ojojoj, nu fick jag ett sms. Jag fick i uppdrag att sätta på ugnen! Här ska lagas oxe. Nä, nu har jag inte tid med det här längre, har viktiga saker för mig.